Efter att intervjun med förra veckans Landoraprofil slarvades bort någonstans i kommunikationen mellan SJ och Postnord kan vi med stor glädje återigen bjuda på långläsning. Den här veckan har vi tagit ett snack med Andreas Tiitus, ännu en riktigt stor Landoraprofil. Andreas började i klubben som knatte och spelade aldrig i någon annan klubb utan kände sig allt för bekväm på mittbackspositionen i den rödblå dressen.

Hans lagkamrater under tiden i Landora beskrev honom som en spelare med bra tillslag på bollen och ett väldigt hårt skott. Dock hände det ofta att trädtopparna på C-plan fick motta ett och annat skott på träning och vissa undrar nog än idag om dessa träd riktigt hämtat sig. Vi på redaktionen fick även följande beskrivning på Andreas spelstil:
”Han kunde ta ner bollar på bröstet i alla lägen, det kvittar hur hårt bollen kom. Vi kallade hans bröst för helikopterplattan”.

Andreas i en av alla hans insatser för Landora i den traditionstyngda Nightcapen!

Ålder: 37

Relation till klubben idag?
Familjeklubben kommer alltid stå min varmt om hjärtat! Men tyvärr är jag dålig på att följa er. Jag hoppas jag kan bli bättre nu när ni avancerat upp i 5:an. Grattis till det!

 

Hur kom det sig att det blev just Landora för din del?
Svår fråga eftersom jag endast var 5 år när jag började. Mina föräldrar kände någon som var medlem och rekommenderade klubben. Jag var dock 1 år för ung och fick börja med 6-åringar. Mitt tidigaste minnen är gympasalen på Pilängskolan. Det var nog där allt började. Sen fortsatte en 22 årig fotbollskarriär i BKL. Enda klubben jag spelat i.

 

Vilken spelartyp var du?
Jag har/hade en stor “hydda”, som mina lagkamrater kallade det, och var därför inte supersnabb så en backposition kändes naturligt för mig. Jag var en slitvarg där bak och släppte inte igenom någon utan en rejäl kamp. Jag hade även en högerdojja som lätt kunde hitta en hörnflagga ifrån backposition och på så sätt både starta ett anfall eller “skyffla” undan bollen i trängda lägen.

 

Vilken var den skönaste segern?
När vi vann div 5 och gick direkt upp i 4:an år… (minnet sviker mig) utan kval. Kval kan vara riktiga rysare och sent på året då planerna inte är så spelvänliga. Ja på min tid fanns inget konstgräs! Spelarfesten hölls på som det då hette Baggens. En hejdundrans fest!

 

Så är dagen efter Landoras fina insats i Nightcap känner vi att håller oss lite på inomhusspåret. Om du hade fått sätta ihop en inomhuskedja med spelare från din tid i klubben, vilka hade du valt?
Fredrik “Peppe” Persson i mål. Jag, Anders “giffen” Jönsson, Fredrik “mini” Andersson, Pär Hansson numera Sandö i en 5:a.
2:a 5:an: Johan Bern, Tobbe Mendi, Jonas “Joppe” Eriksson och Thomas “biffen” Larsson. Tror till och med detta var Nightcap-laget år 2000.

Vem hade du helst haft i mitten på kvadraten?
Min vapendragare Tobbe “Mendi” Andersson. Hans lyxliv sätter sina spår och han behöver röra på sig.

 

Har du något speciellt minne från Landoratiden som etsat sig fast på näthinnan?
Alltså våra spelarfester gick inte av för hackor!  Vi hade en fantastisk sammanhållning både på planen och utanför. Tror det var anledningen till att vi var så bra som vi var. När vi spelat en match var det bara givet att vi skulle festa ihop på kvällen och vi samlades ofta allihop och oftast bar det av till antingen Strandpaviljongen eller Helsingborgs uteliv. Med det sagt så uppmuntrar jag givetvis inte dagens unga killar att dricka alkohol, det är sammanhållningen som är superviktig. Jag glömmer i heller aldrig känslan innan match när man klev in i omklädningsrummet och man möts av vänner, linimentdoften och AC/DC – Thunderstruck på högsta volym. Jag får gåshud bara jag tänker på det! Familjeklubben in my heart 4-ever!

 

Innan vi går in på de ”fem snabba” har vi fått in en läsarfråga gällande att vi skulle ta upp att du en gång testade på B-plan som sovplats i samband med en kräftskiva? Är detta något du vill bekräfta eller dementera?
Haha,  jaså den gamla historien. Det är bara en av många. Jag skulle nog kunna skriva en bok om allt som hänt under alla fester vi haft med klubben. Som tex när vi hade Pling & Tura med Peter Robinssons magiskt räliga snapsblandningar. Jag och Pär Sandö lyckades få vars 17(!) snapsar. Det är också en kväll som går till historien. Jag drack givetvis endast vatten resten av kvällen…

 

Vi kan alltså konstatera att Andreas är ännu en som under åren fastnat i Peter Robinsson “Pling o Tura fälla”! De obligatoriska fem snabba kommer här och vi ser som brukligt Andreas svar i fetmarkerat.

 

Korv med mos på Haralds eller kebabtallrik på valfritt kebabhak?
Jag är förbannat glá i maud så jag tar båda!

 

Julbord eller kräftskiva?
Julbord, jag lyckas alltid få i mig en dålig kräfta som gör att man mår pyton dagen efter.

 

Långboll upp till forward eller kort passning till innermittfältare?
Långboll!

 

Naturgräs eller konstgräs?
Inget slår en fin sommardag på B-plans blomstrande naturgräs.

 

Middag med Christer Hallbeck eller med Zlatan?
Zlatan är kung och jag hade gärna träffat honom men Christer är fantastisk och det han har gjort för mig och klubben är obeskrivligt. Han är en hjälte i mina ögon så denna fight vinner Christer Hallbeck!

 

Återigen ser vi att Hallbeck får sig en gäst på Trastgränden och återigen har vi blivit bjudna på en hel del skratt via profilintervjun. Vi säger såklart stort tack till Andreas för pratstunden!