Seriepremiär och ordet vi alla både siktat mot och längtat efter. Furulund stod på andra sidan denna härliga vårdag och det låg förväntan i luften. Efter frukostsamling, genomgång och uppvärmning var bollen äntligen i spel.

Det unga och energiska Landoralaget tog direkt tag i matchen och spelade och pressade sönder Furulund som mestadels pangade långt. I veckan blev Simon Bosnjak klar för en återkomst i Landora och kommer under 2019 spela med en dubbellicens. Det var också Simon som spräckte målnollan i matchen när han kliniskt placerade in 1-0. En djupledsboll och en kommunikationsmiss senare hade samme Simon gjort 2-0. I slutskedet av den första halvan blev det svart på vitt hur viktigt det är att spela tills domaren blåser, en Furulundspelare låg ner och hade ont men Landoraspelarna valde att spela vidare och 3-0 var ett faktum. Osportsligt tyckte en del, spela tills det är blåst tyckte andra.

Simon och Melwin i samspel under den starka första halvleken

3-0 i paus och än så länge frid och fröjd i Landoralägret. När Christer Hallbeck till och med uttryckte ”det är det bästa jag sett från ett Landoralag på mycket länge” var det ett kvitto på att första halvlek var imponerande. Men fotboll spelas i 90 minuter och möjligt var att vissa av Landoraspelarna redan hade börjat fundera på om det var GT eller cuba libre som skulle utgöra den första segergroggen. För initiativförmågan och spelglädjen från den första halvan var som bortblåst i den starka östliga vinden. När Furulund tryckte in 3-1 på hörna i mitten av halvleken började det genast kännas ängsligt och bara minuter senare stod det 3-2. Nu skiftade ängsligheten till panik och 3-3 hängde på något sätt i luften. Och mycket riktigt i minut 86 på ännu en hörna kom så kvitteringen. Tungt. Tungt med tanke på den så starka och överlägsna första halvleken.

Men inte så mycket mer att göra än att ladda för nästa match som går emot det topptippade Borstahusen. Avspark 13/4 14:00 på Ulkavallen.

Imorgon är det äntligen dags! Det vankas seriepremiär för A-laget och efter åtta raka säsonger är BK Landora nu tillbaka i division 5. Imorgon lördag väntar Furulunds IK i första matchen. Avspark 12:00 på IP:s konstgräsplan. Den evighetslånga försäsongen är slut och framför oss väntar nu sju månader med tabelltäkningar, parkerade bussar, diskussioner om falska nior och ”det var domarens fel”-ursäkter. Seriepremiären ger också otroligt många svar på var alla lag står. Alla lag har en bank av träningsmatcher bakom sig där ursäkter som ”vi hade inte vårt bästa lag” eller ”vi gick runt på många spelare” nu kommer visa sig ifall det finns belägg för dem eller ej.

 

Nytt för i år är som bekant tränarduon Jörgen och Kristoffer som under de första mörka kalla månaderna på året drillat sina nya adepter. Just Kristoffer tog vi en pratstund med efter gårdagens träningsgenrep.

 

Hur är det med premiärnerverna?
Det är inga problem med dem.
Just nu känner jag bara att det ska bli väldigt roligt att serien äntligen drar igång och att försäsongen är över.

Vilka förväntningar kan vi ställa på BK Landora i år?
Att vi ska försöka vinna varje match genom att fokusera på vårt eget spel och att laget och spelarna tar kliv i sin fotbollsutveckling.

Hur summerar du försäsongen?
Överlag så tycker jag försäsongen har varit bra.
På träningsmatcherna har vi mestadels mött lag från högre divisioner och där har vi gjort en del matcher som är väldigt bra.
Tyvärr lite småskador på en del spelare osv, men det är sånt som alltid händer under en försäsong.

Vad tror du om matchen mot Furulund imorgon?
Jag tror det blir en bra match där vi drar det längsta strået.

 

Imorgon är kulan äntligen i luften igen. Vi ses på IP klockan 12:00!

Det finns många självklara vårtecken, Allsvensk premiär, uttjatade aprilskämt och slutspel i Champions League är bara några av dem. Avslutningen av BK Landoras Vintercup tillhör också denna skara. De två senaste helgerna har det spelats massvis med matcher på konstgräsplanerna ute på idrottsplatsen när Vintercupen anno 2018/2019 skulle summeras. 119 lag deltog under vinterns turnering, en siffra som får ses som mer än godkänd med tanke på konkurrensen från liknande koncept runt om i vårt platta landskap. Cupen spelades för åldersklasserna med de äldsta födda 2003 och de yngsta 2009. Lördag vecka 12 avslutades de tävlingslösa klasserna med en avslutningsdag på Landskrona IP. Här var fokus på spelglädje och gemenskap. Lördag och söndag vecka 13 avgjordes de klasser där vinnare koras och här fick se många spännande semifinaler och finaler. Slutställningen i de olika slutspelen återfinns längst ner i artikeln.
Tävlingsgeneralen Carl Nielsen fick svara på att par frågor om hur han såg på vinterns turnering.

 

Hur lyder din summering av Vintercupen 18/19?
Arrangemanget som helhet har varit klart det bästa året någonsin. Vi har i princip inte haft några incidenter, vi har haft stor spridning bland lagen geografiskt och dessutom har vi haft tur med vädret, det vill säga väldigt lite snökaos.

 

Hur ser du på finaldagarna som avverkades i dagarna tre på idrottsplatsen?
Finaldagarna blev extremt lyckade. Vi fick tre dagar med väldigt fint väder och en hel del spännande matcher. Dessutom fick vi se många namnkunniga lag på IP vilket alltid är roligt. Det mest glädjande var “sammandragsdagen” där de yngsta lagen som inte tävlar gjorde upp. Där är alltid fotbollsglädjen som störst. Totalt 31 lag på IP, extra kul!

Vilken var höjdpunkten med årets turnering?
Höjdpunkten på årets cup måste ändå vara att 05-laget, som jag är en av fyra tränare i, lyckades vinna. Vi spelade i den svåraste nivån och gjorde i princip rent hus i gruppen (förutom en plump mot Harrie). Vi slår Astrio stort i första matchen vilket gav ringar på vattnet. Sedan rullade det på med segrar mot väldigt namnkunniga föreningar som Bellevue, Nike, Halmia och Lunds BK. I kvartsfinalen körde vi över Eskilsminne och trots skador och sjukdomar på 3-4 spelare under finalhelgen slog vi både Halmia i semin och Nike i finalen utan att egentligen vara hotade. Fantastiskt roligt!

Segerbilden på BK Landoras P05

Bronsmatchen i P05, Harrie FF – IS Halmia

Slutställning 

p03 A-slutspel
1. IFK Hässleholm
2. Vellinge FF
3. Lunds BK
4. Svedala IF

P04 A-slutspel
1. Lunds BK Vit
2. BK Astrio
3. Laholms FK
4. Trollenäs IF

P04 B-slutspel
1. Lunds BK Gul
2. Hittarps IK Svart
3. Hässleholms IF
4. Hörby FF

P05 A-slutspel
1. BK Landora
2. GIF Nike
3. IS Halmia Academy
4. Harrie FF

P05 B-slutspel
1. Eskilsminne IF
2. Teckomatorps SK
3. Lunds BK
4. Högaborgs BK

P06 A-slutspel
1. Kvarnby IK
2. Hyllie IK
3. LB 07
4. Kristianstad FC

P06 B-slutspel
1. Hittarps IK
2. GIF Nike
3. Ramlösa Södra IF
4. Svedala IF

A-lagets försäsongsturné rullade under torsdagskvällen vidare till byn där tågen aldrig stannar, Åkarp. Där väntade ortens division 4-lag i vad som skulle bli den andra av tre raka torsdagsmatcher på bortaplan mot lag med högre serietillhörigheter. Efter en stark insats under föregående vecka mot Högaborg var det goda förhoppningar om att störa även Åkarp. Ett lag som förra året var ett stabilt mittenlag i den erkänt tuffa malmöfyran. Det enda som oroade i Landoratruppen var det något namn för stora skadelistan.

Matchen i sig blev en väldigt jämn historia där de båda lagen turades med varandra om att vara spelförande utan att för den delen skapa några riktigt heta målchanser. Den sista skärpan i de avgörande lägena var inte på plats och första halvlekens vassaste chans gick till Åkarp som nickade i ribban i samband med en hörna.

Andra halvleken fortsatte på den inslagna vägen med ett jämnt spel där de pulshöjande målchanserna lös med sin frånvaro. Landoras höga press fortsatte att ställa till det för hemmalaget som många gånger tvingades till långa bollar som dagens mycket eminenta Landorabacklinje hade god kontroll på. Från en något subjektiv åskådarsyn var känslan att det Landora som i den andra halvan låg närmast segern. Åkarp skapade enbart ett par halvlägen framåt.

Men när slutsignalen ljöd i samband med att det cirka 38:e tåget swischade förbi oss sedan vår ankomst till Åkarps IP var antalet nätkänningar lika med noll. 0-0 och ett resultat som är så olandoritiskt det bara går. De senaste åren har det många gånger bjudits på Hawaiifotboll där frejdigt anfallsspel blandats med flerfilig autobahn i försvaret. Enligt obekräftade uppgifter var detta den första match BK Landora spelat 0-0 i sedan premiäromgången mot Bårslövs BoIF i division 5 västra år 2011. Samma år BK Landora senast spelade i femman och det slutade med en nedflyttning efter en tuff säsong. Vi får hoppas att likheterna stannar med 0-0 matchen mot Åkarp.

I Landoralägret var det återigen glada miner vid summeringen av matchen där det alltmer väloljade presspelet var en av detaljerna som det gavs mest rosor för. Åkarp skapade knappt några målchanser under öppet spel vilket får ses som ett gott betyg.

Nästa match spelas borta mot division 3-laget Kulladal på torsdag. Avspark 20:00 i Malmö.