Author: Gustav Hemström

27 December, 2018 by Gustav Hemström

Första dagen av Julcupen avgjord

Det finns ett par ting som är starkt förknippat med julhelgen. Uppesittarkväll, viktuppgång efter julmaten, svordomar efter paketleken och såklart BK Landoras Julcup. Igår var dagen kommen, annandag jul stod det i kalendern och även dagen där cupen inleds i Landskronas idrottshall. En hall som gjord för inomhusturneringar. För 12:e året i rad släpptes bollen 8:00 på morgonen och det var många trötta och nervösa spelare i de inledande matcherna. Men i takt med att de jullovsfirande ungdomarna vaknade till och kom in i turneringen steg också intensiteten.

Kågeröd och Högaborg gjorde upp i en tidig match

När klockan slog 11 blev det enligt så djupt inrotade julcupstraditionen dags för den populära och efterfrågade tyska timmen. Till tonerna av Mallorca cawboys och DJ ötzi kombinerat med att sista omgången i grupp A och B skulle avgöras spänningen skyhög. I många av matcherna bjöds publiken på en riktig ”vindrutetorkarfotboll” där bollen for fram och tillbaka likt en femsetare i tennisturneringen i Wimbledon.

När förmiddagspassets gruppspel var avverkat stod de båda Landoralagen sida vid sida i den första kvartsfinalen. En match som avgjordes i sista minuten av lag röd på ett riktigt slumpmål. I den andra kvarten stod Asmundtorps lag 2 och Fortuna lag svart näsor mot näsor och här visade sig Fortuna var snäppet starkare och avancerade tillsammans med Landora lag röd vidare till kvällens ”final four”.

Kämpen från Ven, Viktor Bengtsson firade avancemanget.

Eftermiddagspasset med grupp C och D fortsatte på den inslagna vägen med tempofyllda och spännande matcher. Eftermiddagspubliken följde med i de spännande matcherna. Bland lag som inte tog sig vidare var det många som imponerades av Asmundtorps IF lag 1 som bestod av tjejer till 6/7 och samlade ihop sex poäng efter segrar mot Landskrona BoIS och BK Höllviken. Vidare till kvartsfinal tog sig IF Lödde som där fick Kvarnby IK som motståndare. Till den andra kvartsfinalen tog sig Fortuna FF lag röd som där ställdes mot IK Wormo. Ingen av kvartsfinalerna blev särskilt spännande. IF Lödde och IK Wormo avancerade till kvällens “final four”.

Väl framme i semifinal vankades det kommunderby då hemmalaget BK Landora tog emot IK Wormo. Efter en händelserik och böljande historia kunde Wormo knipa finalplatsen efter ett avgörande mål i slutminuten. I den andra semin gjorde Fortuna processen kort med IF Lödde och gjorde Wormo sällskap i finalen. En final som inleddes med två snabba Fortunamål innan kom in i matchen och var bara ett stolpskott ifrån en kvittering i slutskedet. Men när slutsignalen ljöd stod Fortuna som slutsegrare.

Slutsegrarna Fortuna FF

Turneringens lirare blev Lundrim Vishaj i IK Wormo som bar sitt lags offensiv på sina axlar och stod för 10 av lagets 15 mål under turneringen.

Topp 4 såg ut så här:

Fortuna FF Svart
Ik Wormo
BK Landora Röd
IF Lödde

25 December, 201825 December, 2018 by Gustav Hemström

Äntligen dags för Julcup igen

Imorgon är det äntligen dags för BK Landoras Julcup. Efter all julmat och paketlekar är det dags för den traditionstyngda julcupen. För 12:e året spelas det inomhusfotboll i Landskrona idrottshall i BK Landoras regi. Totalt ska det spelas 250 matcher under mellandagarna. Från annandagen till den 30:e fylls idrottshallen av fotbollsspelare och hejande föräldrar. Totalt är 110 lag anmälda och deltar i nio klasser, från pojkar födda 2010 upp till juniorklassen. Imorgon sparkar turneringen igång med 05-klassen där BK Landora deltar med två lag. Precis som tidigare år kommer det till publikens stora glädje bjudas på två stycken tyska timmar varje dag och med publikens hjälp kommer det råda alpstämning i hallen under dessa timmar. Arrangörsföreningen deltar med 13 lag och för Landorapubliken blir det mycket att heja på. Den förening som deltar med näst flest lag är Asmundtorps IF som i år deltar med sju lag. Domare i turneringens olika klasser är spelare från BK Landoras ungdomslag samt seniortrupp, förutom i P02- samt juniorklassen där Landskrona domarklubb styr tillsättningen. Varmt välkomna till Landskrona idrottshall för härlig mellandagsfotboll.

Här ser vi några av fjolårets domare som även dyker upp i år.
Max, Abbe, Melker, Emil O, Emil N och Albert kommer även i år se till att futsalreglerna följs.

Carl Nielsen har flertalet mellandagar spenderade i idrottshallen och säger så här om årets turnering:
Tyska timmen är förberedd. Mathias Reim och Mallorca cowboys är redo att måla hallen röd, svart och gul. 05 klassen är på pappret hetast med idel topplag från Skåne runt. Detta tack vare att 05 laget skyltat med bra fotboll hela året plus att vi knutit goda kontakter. Vårt juniorlag är stora favoriter. Med nightcapsilver i ryggen är allt annat än final ett misslyckande.
I de yngre åldrarna är det kul att den lokala representationen är så stor samt att vi blev fulltecknade på 2,5 vecka i princip. I de äldre åldrarna var det svårare att få lag men desto bättre blev utbudet med många duktiga lag. Glumslöv 03, Kristianstads dito och en outsider i Wollsjö som spelar mycket futsal.

Juniorlaget är stora favoriter att vinna enligt Carl.
Här ser vi dem när BoIS slogs ut i Nightcapen för två veckor sedan.

För den som vill ha spelschemat i sin helhet hänvisar vi publiken till cuphemsidan som ni finner på länken nedan.

https://www.procup.se/cup/32215.htm

Utöver bra fotboll utlovar vi även en massa gott i kiosken som håller öppen från morgon till kväll. Nedan följer speldagarna för de olika klasserna.

Onsdag 26/12 P 05 (heldag) Två Landoralag

Torsdag 27/12 P 08 (fm) Ett Landoralag,
P09 (em) Ett Landoralag

Fredag 28/12 P 10 (fm), Ett Landoralag
J-lag (em) Två Landoralag

Lördag 29/12 P 06 (fm) Ett Landoralag,
03 (em) Ett Landoralag

Söndag 30/12 P 07 (fm) Två Landoralag,
02 (em) Två Landoralag

Landoras yngsta lag, pojkar födda 2010, kämpade väl mot HIFs dito under fjolårets turnering.

Än en gång, varmt välkomna!

23 December, 201823 December, 2018 by Gustav Hemström

Veckans Landoraprofil #39

Under året som gått har vi kunnat läsa om flertalet Landoriter som tjänstgjort i föreningen på alla möjliga vis. Inslaget på vår hemsida har mötts av många glada tillrop där tanken var att belysa det som varit i kombination med det som är nu. Därför är vi nu extra glada att så här kvällen före julafton önska alla Landoriter en god jul genom att bjuda på söndagsläsning med den allra störste Landoriten genom alla tider, Sonny Johansson. Så häll upp glöggen, i med mandlarna, plocka fram paradisasken och häng med i Sonnys berättelser från sin tid i klubben.

“Kung Sune”

– År i föreningen?

Började i pojklaget 1958, gick till Bois 1968, tränare i klubben 85-89, 92-96 och 03-09 = 26 år.

– Hur kommer det sig att det blev just BK Landora?

Min bror var materialförvaltare i klubben på 50 – talet och min mor tvättade matchkläderna, fanns ingen tvättmaskin på den tiden, fick göras i baljan i tvättstugan och hängas ut på gården, på den tiden bodde vi på Gripen och där var flera gamla Landoraspelare som bodde där och därför också att man drogs till Landora, vet att jag var och tränade med Bois en gång. Vi fick hålla till bakom gamla sittplatsläktaren på några gräsmattor, inga större krav för att vara en fotbollsplan.

– Vad betyder familjeklubben för dig?

Där är jag uppväxt och har haft många framgångar där både som spelare och ledare, största minnet är när vi som juniorlag vann DM. Vi slog ut BoIS i kvartsfinal, HIF i semi och MFF i finalen. Det var stort på den tiden. Jag har alltid haft hjärta för klubben och följt dem även när det gick tungt på 70-talet och jag var i BoIS. Jag hade mina kompisar kvar i klubben och vi höll till mycket i klubblokalen på Granada där det spelades mycket smålandstolva.

– Hävdar du än idag att vägen till division 3 går via Karlslundsskogen?

Det var till div 2, vi spelade i trean, och det var nära vi gick upp i div 2 det året –96. Det uttrycket kom när vi skulle börja vinterträningen inför säsongen –96, man fick lätta upp stämningen inför löpningen i Karlslund som jag ofta körde på vinterträningen. Det skadar inte att få lufta lungorna ordentligt och framförallt var där alltid någon som kallade på Janne Stenblom i skogen men vi hittade aldrig vem det var. Hasse sprang som en furie i spåret men han hann aldrig uppfatta vem det var.

– Hur skulle du beskriva din egen tränarstil?

Jag ville ha ordning och reda men även plats för mycket skratt och glädje. Rent fotbollsmässigt hade vi våra grunder men jag släppte mycket till individen att lösa situationerna på planen vilket är ett måste för man kan inte förutse alla situationer som händer och har man duktiga spelare så fixar de det, somliga får man kanske styra och hjälpa mer.

– Vi på redaktionen fick höra att det var en del av spelarna som var lite skraja för att vara borta från träning. Stämmer det att en hel del av spelarna var rädda för att ringa dig och meddela att de inte kunde träna?

Hur tror du det kommer sig?

Jag tror inte att de var rädda men kände väl trycket när man inte hade ett godtagbart skäl för att utebli, konkurrenssituationen i laget som man har som verktyg är bra att ta till då.

– Sen var vår ordförande Janne Stenblom ivrig att få med en egen fråga i denna intervju, ”tror du inte att du hade framstått som en liten bättre människa om du bett mig sluta istället för att samla ihop mina fotbollsgrejor i en svart sopsäck för att skänka till Elsa Kittel?”

Nej, nej det var inte jag som gjorde det, det var vår materialare “Siffe” som var trött på Jannes eviga tjatande om att Siffe använde fel sköljmedel när han tvättade våra tränings- och matchkläder och dessutom hade han “mage” att klaga på Siffes kokta korvar som var så välkokta. Det hade ibland blivit kokta ett par träningspass, blev några över så lades dem i en plastpåse och koktes igen nästa träning. Jag förstår “Siffe” till fullo att han packade ihop Jannes grejor.

Några sura miner verkar det dock inte vara mellan Sonny och Janne.

– Vem var den viktigaste spelaren som du tränade i BK Landora?

Det var under perioden 92-96, en underbar tid som tränare. Jag får väl säga att Hasse och Micke var klippor i laget som höll ihop och satte krav på medspelarna. Om jag ser till spelarnas kvalité så är det som många tycker Rolle Frank, en mycket komplett spelare som jag försökte få till Bois när jag var tränare där 97-99 men tyvärr gav han sig inte chansen och det tycker jag även om en spelare som jag hade första etappen som tränare i klubben. Ulf “Spjutet”, tycker det var synd att han inte gav sig chansen att prova på högre nivå, en underbar spelare och kille.

– Hur kommer det sig att du sa Puttgarden till en förvirrad tysk målvakt under en halvtidspaus?

Detta måste vara en skröna från Hasse som är ingift halvtysk, inget jag minns.

– Från din egna spelarkarriär, vem var den jobbigaste mittbacken du mötte? Och varför?

Det var Roy Andersson och Krister Kristensson i MFF. De var så samspelta och täckte upp varandra föredömligt och även tuffa spelare men det blev ändå några baljor mot dem. Framförallt minns jag första året vi gick upp i allsvenskan –71 inför 27-28 000 åskådare, där gjorde jag båda målen i en 2-2 match-

– Är det något du hade velat göra annorlunda under din spelarkarriär så här i efterhand?

Skulle kanske varit att jag stått på mig mer när jag hade proffsanbud. Jag fick från ett antal klubbar som Molenbaek i Belgien, Hamburg SV, Grasshoppers, Fortuna Köln, Hibernian, Twente och kanske där jag var närmast AZ-67, men tyvärr blev det aldrig något.

– Går det inte att betrakta merparten av dina 309 mål som rätt fula?

Det är korrigerat till 310 mål och alla är fantastiska skolexempel på hur ett mål ska göras.

– Avslutningsvis får du ordet fritt att berätta din absoluta favorithistoria från din tid i klubben!

Jag kommer ihåg första seriematchen när jag kom till klubben och vår materialare på den tiden Eve Nilsson hade gjort chokladpudding med vispgrädde till killarna i halvlek. Jag kom in lite senare och vem hade huggt in direkt, jo Spjutet. Det var bara att acceptera hur det var med den tidens förtäring i halvlek. Vi vann matchen 2-1 mot Borlunda och Spjutet gjorde säkert mål. Eve var en fantastisk materialare, kock som han hade varit, fanns alltid något att äta efter träningar och matcher.

Som sig bör avslutar vi profilintervjun med “fem snabba”.

Korv med mos på Haralds eller kebabtallrik på valfritt hak?

Haralds

BoIS eller Landora?

Båda. Landora är jag uppväxt och fått min fotbollsuppfostran som jag senare kunde förverkliga i Bois

Expedition Robinson eller Bonde söker fru?

Inget för mig något av dem

Tatuering eller piercing?

Inget av dem

Middag med Christer Hallbeck eller middag med Zlatan Ibrahimovic?

Givetvis med Christer, vi har haft många trevliga träffar tidigare och hade säkert haft en till

Vi tackar Sonny för intervjun och passar på att önska både “Kung Sune” och alla Landoriter en riktigt god jul!

11 December, 2018 by Gustav Hemström

Fredagens julbord summerade Landoraåret

Varje år rundas året av i BK Landora med ett julbord och givetvis var så även fallet detta år. I fredags samlades ledare, styrelse och även gamla Landorarävar som numera mest står för återbruket som Christer Hallbeck uttryckte det. Med andra ord de personer som under året bidragit till att föreningen utvecklats framåt eller ett par galna eldsjälar med alldeles för mycket fritid som vissa säkert tycker. Maten stod så klart Christer Hallbeck och Sayed för och både det marina och köttbordet föll Landoriterna i smaken och det stod ganska omgående klart att det inte var Christer Hallbeck som stod för äggen.

En annan viktig del av julbordet är de priser som delas ut som summering av året. Årets ledare delades ut till Kim Nilsson för sitt gedigna arbete med lag 05/06 där han varit högst bidragande till lagets utveckling både på och utanför plan. Årets spelare i seniorlaget hör också till julfesten och i år gick priset till lagkapten Markus Madsen. Nomineringen löd som följer:

Priset till årets spelare går till en person som under året tagit en synnerligen viktig roll i laget. Personen har i sin ringa ålder på 25 år tagit ytterligare steg under året, och oavsett position som vi ut av taktiska skäl placerat honom i, skött sina uppgifter galant.
Personen har spelat på alla positioner i backlinjen, agerat som yttermittfältare och även vikarierat som anfallare.
Spelaren blev pappa under 2017 och inför 2018 så utsågs han till lagkapten och ju längre säsongen gick desto mer ledaregenskaper fick vi se.
Spelaren har även en hög träningsnärvaro så ett stort Grattis till utmärkelsen Årets spelare.

Succékaptenen från Nightcapen i lördags tog hem “Årets spelare”.

Utöver årets spelare delades även priset till ”årets genombrott” ut till en spelare i seniortruppen. Det priset gick till Serhat Celik och nomineringen var:
Trots att pristagaren tidigare fått testa på A-lagspel och en vinter med en motivationskris blev 2018 hans år. Ju längre serien gick ju mer tog pristagaren för sig och i slutskedet var han tillsammans med Macki och Bruer de första tre vi satte ut i startelvan. Många gånger uttrycktes ”när Serhat är bra är vi riktigt bra”. Lägg därtill att den 17-årige pristagaren varit en av truppens yngsta spelare. Dessutom oerhört träningsflitig där 48-graders är det enda som kan hålla honom ifrån IP. Därför ska det bli mycket intressant att följa honom under 2019 i Landoratröjan vilket blir en tydlig symbol för den ungdomliga frammarsch föreningen står för.

Pristagaren av “Årets genombrott”, Serhat Celik.

Utöver priserna för att hylla årets mest framträdande Landoriter tackades även Landoralegenden Thomas Mähler av efter lång och trogen tjänst. Thomas avslutade som bekant med flaggan i topp efter seniorlagets avancemang. Ordförande Stenblom var dock väldigt bestämd om att det egentligen var en temporär avtackning. Något ligger nog i det påståendet då Landoriter egentligen aldrig slutar, de tar bara paus och kommer tillbaka förr eller senare.

Mähler i samband med sitt tacktal.

I övrigt präglades kvällen av många skratt och god stämning samt givetvis även Urban Hectors mytomspunna malörtsnaps. Den hyllades lika mycket som Christer Hallbecks äggkokning sågades tidigare under året. Även om Urban lite misstänksamt undrade ”tycker ni verkligen den är så god eller säger ni bara det för att vara artiga?”. Nu tar vi nya tag mot 2019 och summerar ett lyckat år. Alla galna eldsjäl med alldeles för mycket fritid ska ha stor eloge för att ha bidragit under året.

Forza Landora!!

9 December, 201810 December, 2018 by Gustav Hemström

Veckans Landoraprofil #37

Efter att intervjun med förra veckans Landoraprofil slarvades bort någonstans i kommunikationen mellan SJ och Postnord kan vi med stor glädje återigen bjuda på långläsning. Den här veckan har vi tagit ett snack med Andreas Tiitus, ännu en riktigt stor Landoraprofil. Andreas började i klubben som knatte och spelade aldrig i någon annan klubb utan kände sig allt för bekväm på mittbackspositionen i den rödblå dressen.

Hans lagkamrater under tiden i Landora beskrev honom som en spelare med bra tillslag på bollen och ett väldigt hårt skott. Dock hände det ofta att trädtopparna på C-plan fick motta ett och annat skott på träning och vissa undrar nog än idag om dessa träd riktigt hämtat sig. Vi på redaktionen fick även följande beskrivning på Andreas spelstil:
”Han kunde ta ner bollar på bröstet i alla lägen, det kvittar hur hårt bollen kom. Vi kallade hans bröst för helikopterplattan”.

Andreas i en av alla hans insatser för Landora i den traditionstyngda Nightcapen!

Ålder: 37

Relation till klubben idag?
Familjeklubben kommer alltid stå min varmt om hjärtat! Men tyvärr är jag dålig på att följa er. Jag hoppas jag kan bli bättre nu när ni avancerat upp i 5:an. Grattis till det!

Hur kom det sig att det blev just Landora för din del?
Svår fråga eftersom jag endast var 5 år när jag började. Mina föräldrar kände någon som var medlem och rekommenderade klubben. Jag var dock 1 år för ung och fick börja med 6-åringar. Mitt tidigaste minnen är gympasalen på Pilängskolan. Det var nog där allt började. Sen fortsatte en 22 årig fotbollskarriär i BKL. Enda klubben jag spelat i.

Vilken spelartyp var du?
Jag har/hade en stor “hydda”, som mina lagkamrater kallade det, och var därför inte supersnabb så en backposition kändes naturligt för mig. Jag var en slitvarg där bak och släppte inte igenom någon utan en rejäl kamp. Jag hade även en högerdojja som lätt kunde hitta en hörnflagga ifrån backposition och på så sätt både starta ett anfall eller “skyffla” undan bollen i trängda lägen.

Vilken var den skönaste segern?
När vi vann div 5 och gick direkt upp i 4:an år… (minnet sviker mig) utan kval. Kval kan vara riktiga rysare och sent på året då planerna inte är så spelvänliga. Ja på min tid fanns inget konstgräs! Spelarfesten hölls på som det då hette Baggens. En hejdundrans fest!

Så är dagen efter Landoras fina insats i Nightcap känner vi att håller oss lite på inomhusspåret. Om du hade fått sätta ihop en inomhuskedja med spelare från din tid i klubben, vilka hade du valt?
Fredrik “Peppe” Persson i mål. Jag, Anders “giffen” Jönsson, Fredrik “mini” Andersson, Pär Hansson numera Sandö i en 5:a.
2:a 5:an: Johan Bern, Tobbe Mendi, Jonas “Joppe” Eriksson och Thomas “biffen” Larsson. Tror till och med detta var Nightcap-laget år 2000.

Vem hade du helst haft i mitten på kvadraten?
Min vapendragare Tobbe “Mendi” Andersson. Hans lyxliv sätter sina spår och han behöver röra på sig.

Har du något speciellt minne från Landoratiden som etsat sig fast på näthinnan?
Alltså våra spelarfester gick inte av för hackor! Vi hade en fantastisk sammanhållning både på planen och utanför. Tror det var anledningen till att vi var så bra som vi var. När vi spelat en match var det bara givet att vi skulle festa ihop på kvällen och vi samlades ofta allihop och oftast bar det av till antingen Strandpaviljongen eller Helsingborgs uteliv. Med det sagt så uppmuntrar jag givetvis inte dagens unga killar att dricka alkohol, det är sammanhållningen som är superviktig. Jag glömmer i heller aldrig känslan innan match när man klev in i omklädningsrummet och man möts av vänner, linimentdoften och AC/DC – Thunderstruck på högsta volym. Jag får gåshud bara jag tänker på det! Familjeklubben in my heart 4-ever!

Innan vi går in på de ”fem snabba” har vi fått in en läsarfråga gällande att vi skulle ta upp att du en gång testade på B-plan som sovplats i samband med en kräftskiva? Är detta något du vill bekräfta eller dementera?
Haha, jaså den gamla historien. Det är bara en av många. Jag skulle nog kunna skriva en bok om allt som hänt under alla fester vi haft med klubben. Som tex när vi hade Pling & Tura med Peter Robinssons magiskt räliga snapsblandningar. Jag och Pär Sandö lyckades få vars 17(!) snapsar. Det är också en kväll som går till historien. Jag drack givetvis endast vatten resten av kvällen…

Vi kan alltså konstatera att Andreas är ännu en som under åren fastnat i Peter Robinsson “Pling o Tura fälla”! De obligatoriska fem snabba kommer här och vi ser som brukligt Andreas svar i fetmarkerat.

Korv med mos på Haralds eller kebabtallrik på valfritt kebabhak?
Jag är förbannat glá i maud så jag tar båda!

Julbord eller kräftskiva?
Julbord, jag lyckas alltid få i mig en dålig kräfta som gör att man mår pyton dagen efter.

Långboll upp till forward eller kort passning till innermittfältare?
Långboll!

Naturgräs eller konstgräs?
Inget slår en fin sommardag på B-plans blomstrande naturgräs.

Middag med Christer Hallbeck eller med Zlatan?
Zlatan är kung och jag hade gärna träffat honom men Christer är fantastisk och det han har gjort för mig och klubben är obeskrivligt. Han är en hjälte i mina ögon så denna fight vinner Christer Hallbeck!

Återigen ser vi att Hallbeck får sig en gäst på Trastgränden och återigen har vi blivit bjudna på en hel del skratt via profilintervjun. Vi säger såklart stort tack till Andreas för pratstunden!