Author: Carl Nielsen

Veckans Landoraprofil #34

Återigen är det dags att presentera en av föreningens kära profiler. Denna vecka vänder vi blickarna mot ungdomssektionen och möter en person, vars silvertäckta hjässa blivit lika synonymt med BK Landora som sillen vid julbordet. Han är den ungdomsledaren som i skrivande stund har flest år i rad på nacken som ungdomsledare och onekligen en av de som varit mest framgångsrika, med flertalet fina triumfer för ledare för sitt kära 02/03-lag. Veckans Landoraprofil är Christer Bergström.

DSC_0072_2015-06-25_017 (1)

Namn: Christer Bergström
Ålder: 60
Antal år i föreningen: 12 år
Relation till föreningen idag: Ledare för P02/03

Hur började egentligen din relation till fotboll?
Den började egentligen i BK Fram. Men jag spelade i Landskrona BoIS mellan 1970-77. En av mina första turneringar var just BK Landoras knatteturnering i juni 1971. Jag hade även förmånen att få spela hem en vinst i den riksomfattande 70-aden med drygt 2000 lag och även en DM-vinst i juniorklassen.

Hur nära var du att få spela i randigt i seniorsammanhang?
Som uppflyttad junior var det stort att få träna med den truppen som BoIS hade i mitten på 70-talet. Jag var dock aldrig i närheten av att spela någon a-lagsmatch.

Om vi sedan spolar tiden framåt, hur började din relation till BK Landora?
Jag tyckte att jag skulle introducera Oscar, min son, för fotboll som jag tyckte var det roligaste som fanns i min ungdom. Jag ville gärna tillbaka till IP och hörde på omvägar att BK Landora hade en grupp i rätt ålder. Gruppen leddes då av Micke Widell som tyvärr slutade. Jag blev då tillfrågad om att ta över och det gjorde jag. Detta var 2007.

Om vi inte är helt fel underrättade så är du den ledare i föreningen som hållit igång längst. Vad finns det för anledningar som gjort att du hållit på så länge?
Framförallt att se barnens glädje med fotbollen. Efterhand växte man in i ledarrollen och det blev lite som ett gift. Det har blivit många fantastiska år med lika fantastiska ungdomar och bra stöttning från klubben (läs Christer Hallbeck!)

När vi sedan blev uppåt 15 stycken i gruppen så anmälde sig bland annat Carl som intresserad att hjälpa till och stannade sedan kvar hos gruppen i 9 år. Under resans gång har vi även, under både kortare och längre tid, fått hjälp med träningarna av olika föräldrar. Under ett par år hade vi drygt 30 ungdomar som spelade i två olika lag i flera år. Det hade inte gått utan stöttande föräldrar på träningar och matcher.

P021
Christer, längst till vänster, med alla adepter från P02/P03

Vad var det som gjorde P02 till ett så pass bra lag?
Jag tror att det är viktigaste för en ungdomsledare är att man försöker se alla, anpassa hela verksamheten både träningar och matchmotstånd för att deras utveckling både på och utanför planen blir en utmaning som dom drar nytta och utvecklas av.

Vi har alltid försökt att låta alla barn delta efter egen förmåga. Vi undvek “toppningar” och så kunde allas förmåga växa efterhand. Jag tror dessutom killarna hade väldigt kul tillsammans på träningarna för det var alltid väldigt god uppslutning.

Länge såg det ut som att din egen son Oscar, som nu verkar brinna för föreningslivet och fotbollen, var totalt ointresserad av fotboll. Det hände helt sonika att han försvann ut i skogen för att samla på sig bär, kottar eller maskar. Hur såg du på det hela? Var det nära att du gav upp?
Visst var det trist att han inte visade större intresse i början, men jag tvingade aldrig honom att delta. Han fick pyssla med pinnar och annat på träningarna och efterhand så tog fotbollsintresset över. Det var ju bara att se det komiska i det. Till exempel glömmer aldrig när han mitt i en match mot IK Wormo lämnade sin målvaktssyssla för att han såg en maskros bakom mål.

Under alla dessa år så har onekligen 02-laget deltagit i en rad turneringar och rönt en hel del framgångar. Finns där någon cup eller match som du minns lite extra där allting stämde?
Vi har som sagt deltagit i otaliga cuper genom åren, men när både ett av våra deltagande 02-lag och vårt 03-lag vann vår Julcup 2015 då stämde det mesta. Sedan är ju Gothia ett fantastiskt minne, där vi gick till semifinal i B-slutspelet. Det är något som alla som spelar fotboll borde få uppleva.

Under alla åren, har där varit någon spelare som du tidigt märkte skulle bli någonting extra?
I vår första cup, då vi spelade Vårcupen i Häljarp 2007, så var Jacob Ondrejka med (numera i BoIS u-verksamhet, reds. anm.) Det var många ledare från andra lag som kom fram och frågade redan då vem han var , för det namnet skulle de minsann lägga på minnet på framtiden. Även Armin Gigovic (numera i HIF:s u-verksamhet, reds.anm) då i Landskrona BoIS såg man tidigt hade stor talang.

När vi tidigare intervjuade Thomas Mähler fick han dra fram några anekdoter ur sin “dåliga-ursäkter-till-att-komma-för-sent/missa-träning” hatt. Har du någon du kan bjuda på som kan matcha hans “jag ska klippa mig-ursäkt”?
Jag bjuder på två stycken då. Vi hade en kille som vi saknade vid en matchsamling. Det visade sig sedan att han jagat en kanin hemmavid och glömt att han var på väg till matchsamling. Sen hade vi en kille som inte dök upp en träning. När vi sedan frågade vart han varit svarade han “Jag skadade mig när jag halkade på en isfläck i trappen.”

Innan vi avrundar med de fem snabba frågorna måste vi fråga- vilket är det bästa minnet från tiden i Landora? All time high?
Det är när jag fick se Oscars glädje när han gjorde sitt första mål i en “riktig” match.

Fem snabba:

Köttbullar med mos på Haralds eller kebabtallrik från valfritt hak i stan?
Haralds

Konstgräs eller naturgräs?
Natugräs

Vilka var värst att möta BoIS eller IK Wormo?
IK Wormo

Dubbelsegern som underdog i Julcupen eller semifinalplatsen i Gothias b-slutspel?
En seger är alltid en seger, men Gothia smäller nog högre.

Middag hos Christer Hallbeck på Trastgränden eller middag med Zlatan i LA?
Middag host Christer!

Veckans Landoraprofil #31

I skuggan av division fem avancemanget är det återigen dags för lite söndagsläsning. Veckans Landoraprofil är en kille som gjort sig känd för sin otroliga vänsterdoja, som en otrolig, hänsynslös, målmaskin på planen men en väldigt sympatisk kille utanför planen. Denna veckan bjuder han på väldigt många storys från Landoras-guldera men delar även med sig av sina aningen oväntade pedanta drag. Dessutom avslöjar vi en gång för alla – är hans ökända “öskräck” en myt, eller är den på riktigt. Veckans profil är ingen mindre än Robert “Robban” Andrijevski.

13707023_729276950554832_1900340333_a

Namn: Robert (Robban) Andrijevski
Ålder: 44
Position: mittfält/anfall
Antal år i föreningen: Tror det blev fyra år i a-laget. Fick korsband/menisk skada efter första säsongen, så de resterande säsongerna blev inte helt vad jag tänkt mig rent sportsligt. Sedan har det även blivit en hel del år med Viktoria (Landoras korplag, reds. anm).

Vad har du för relation till föreningen idag?
Jag följer a-laget genom att hålla koll på resultat samt tabell, tiden räcker tyvärr inte till för att hinna se deras matcher. Sedan har jag en del gamla kompisar som är verksamma på olika sätt i föreningen. Får alltså även lite rapporter från dem om vad som händer i föreningen. Vill även passa på att rikta ett grattis till årets prestation.

Vi har pratat med ett antal gamla spelare som beskriver dig som “en jäkligt reko kille”, “bästa jag någonsin spelat med”, “en dödlig vänsterfot” och “otroligt målfarlig”. Onekligen ett par fina ord. Hur skulle du egentligen beskriva dig själv? Stämmer bilden?
Jag bugar och tackar. Det är alltid svårt att värdera sig själv, det kan bara bli fel. När jag kom till Landora så var där många duktiga fotbollsspelare vilket gjorde det lätt att spela boll.

Du har även fått beskrivningen “hal som en ål”. Dock refererar den beskrivningen till en arena utanför de riktiga fotbollsplanerna, nämligen strandfotbollen. Tydligen är du svår att ta bollen från för att du smörjer in dig så mycket?
Haha. Det stämmer bra, dubbel vinst visade det sig. Både skydd mot solen samt svår att stoppa på planen. En heldag på stranden kräver sitt solskydd! Haha.

Om vi backar bandet en aning, hur började allt egentligen? Du har ju avverkat både BoIS och Landora. Var det någonsin aktuellt med spel högre upp, med tanke på de fina beskrivningarna om dig?
Jag började i Billeberga, sedan blev det BoiS när jag var sju år och därefter avslutade jag i Landora. Sista åren i BoIS var jag ganska understimulerad, vilket medförde att jag blev omotiverad. Jag valde att sluta i BoIS när jag blev erbjuden a-kontrakt. Ifall jag hade stannat, så kanske det kunde blivit spel i någon högre serie än division tre. Det är dock inget jag ångrar för vi hade ett fantastiskt år i Landora både på planen samt utanför planen.

Din ett år äldre storebror Greger valde en lite annorlunda karriär jämfört med dig. Honom fick vi syna i BoIS men också som “proffs”  i MFF, TFF och en sväng i Danmark. Kände du att du och brorsan triggade varandra till att bli bättre eller jämförde du dig ofta med honom och kanske till och med kände en viss bitterhet över att han kom så långt?
Jag kände absolut ingen bitterhet. Jag unnar honom all framgång, då som idag. Vi spelade många år i BoIS tillsammans och att ha honom i laget garanterade allt som oftast några mål för oss. Vi hade aldrig någon rivalitet mellan oss, snarare en vänskap, där vi gjorde allt för varandra.

Två talangfulla bröder onekligen, men om vi återigen fokuserar på Landora, vilken är den bästa spelaren du spelat med i BK Landora?
Svårt att bara nämna en… Jag hade turen att få spela med många duktiga fotbollsspelare i Landora, t. ex: Micke Widell, en fantastisk målvakt, reaktionssnabb och duktig med fötterna. Mathias Nilsson hade allt som innerback. Magnus Lindskog var stark, snabb och smart som ytterback. Rolle Frank, teknisk och passningssäker. David Conradi, teknisk slitvarg. Kim Nilsson, grym bollmottagare och målfarlig som få.

Me din otroliga målfarlighet, fanns det någon match där du visste “idag gör jag fem mål”, kanske på grund av en sämre målvakt?
Haha, det var nog bara när Sammy valde att stå på någon träning, då var jag helt säker på fem mål.

Efter karriären blev du känd som en notorisk Viktoria-spelare. Det ryktas att du har målrekordet i hela Korpen, åtminstone i Viktoria – hur ser du på din tid i Viktoria?
Jag trodde att det var Wicke som hade målrekordet. Viktoria är fantastiskt! Att få träffa många av de gamla spelarna i olika åldrar och spela lite fotboll tillsammans är väldigt skoj. Vi Viktorianer/Landoriter får tacka Janne Stenblom som håller ihop gruppen och arrangerar olika aktiviteter för oss.

Något minne som sticker ut lite extra från den tiden?
Många minnen. Avslutningarna på Ven är ju alltid minnesvärda så här bjuder jag på en:

Vi hade avslutat fotbollsgolfen och hade påbörjat promenaden till vårt boende. En liten bit på vägen upptäcker vi några hundar i det höga gräset, de ligger alldeles stilla. Anders Grahn börjar påkalla deras uppmärksamhet och efter en del ”kom så” börjar hundarna komma till oss, till vår glädje. Kvinnan som reser sig i det höga gräset med jaktgeväret i högsta hugg var dock mindre glad. Ja, vi skyndade oss därifrån.

På tal om rövarhistorier från Viktoria-tiden har vi fått antal historier berättade för oss om din påstådda “öskräck” som gjorde att du inte kunde sova över på Ven efter de årliga strapatserna där. Janne Stenblom påstår att detta är en otrolig myt. Ska vi äntligen spräcka denna myt eller är den påstådda öskräcken trots allt ett faktum?
Absolut ingen myt! Haha nä, Janne har för en gångs skull rätt. Det var när jag försökte få med mig Jörgen Larsson tillbaka till Landskrona för att vi skulle vidare ut i nattlivet. Jörgen, som egentligen inte var den svårast att övertala, var dock fullt nöjd med att stanna på Ven. Efter att jag försökt allt så fick jag spela på hans ”tycka-synd-om-känslor”, men tyvärr hade han inga. Inte ens när jag sa att jag hade “öskräck” och att den skulle bli riktigt jobbig när sista båten hade gått. Jag fick dock mycket medlidande från andra, haha.

(Ps. Det gäller alla öar)

Du har även på senare år varit ledare för din sons fotbollslag, som enligt många anses vara väldigt duktiga. Hur ser du generellt på ungdomsfotboll? Vad är det viktigaste för att unga spelare ska fastna för fotbollen och kunna utvecklas vidare?
Jag tror på glädje, trygghet, förståelse för varandra, samt gemenskap. Det gäller att utvecklas både som fotbollsspelare och som goda kamrater. För att lyckas med detta så krävs det anpassningar på träningar och matcher samt mycket värdegrundsprat. Rent fotbollsmässigt så vill vi att våra spelare ska våga göra det vi tränar på, både på träningar samt matcher, även om detta har inneburit många baklängesmål för oss. Glädjen när de lyckas med en dribbling, mottagning eller passning är dock större hos oss ledare än när vi vinner en match i nio års ålder. Tyvärr, ser man hos många lag att resultaten går före fotbollsutvecklingen.

Om vi fortsätter utanför fotbollsplanen sägs det även att du har oanade talanger. En hemlig källa beskriver dig som “den enda killen man kan diskutera tvättråd med” Är du aningen pedant?
Haha, pedant! Skulle vilja svara ja på den frågan men tror att sambo med flera skulle hånskratta och säga emot. Tror att det kan vara Svante som skvallrat. Om det nu är Svante så handlade det mer om att minimera tiden med tråkigheter. När hans bättre hälft frustrerat berättade om hans dåliga handhavande med tvätten var jag ju tvungen att dela med mig av vetenskapen som jag konstruerat för att lägga så lite tid som bara möjligt på något så ofattbart tråkigt. När jag skriver detta så funderar jag kring om det helt enkelt var så att Svante gjorde sig dålig för att slippa hantera tvätten?

Till sist, vad är det bästa minnet all-time från Landora?
Otroligt många! Svårt att välja en… Det var helt enkelt en fantastisk tid med många goda minnen som man ofta tänker tillbaka till. Sammanhållningen i och kring laget var fantastisk. Under en vinterträning fick Jim Bågesjö en armbåge i ansiktet av David Conradi. Jeppe Ramberg och jag var skadade och hade stannat i omklädningsrummet. Där fick vi bland annat goda tvättips av Siffe, exempelvis hur man tvättar så att byxorna kan stå upp av sig själv. Hm, denna tvätt!

När Jim kommer in i omklädningsrummet svär han över Davids armbågar och frågar oss hur näsan ser ut. Jeppe svarar: “mmm, jodå”. Jim håller dock inte med när han tittar i spegeln och den pekar allt annat än rakt fram. För alla som undrar kan jag tillägga att Jim och David är goda vänner även idag.

Vi avslutar som vanligt med våra fem snabba frågor och passar på att tacka Robban för intervjun. Vi önskar även fortsatt lycka till för sonens lag och med alla spännande upptåg som väntar framöver. Det är bara att konstatera att vi ska skatta oss lyckliga som har en så gedigen skattkista av profiler, som så gladeligen delar med sig av deras minnen.

Kebabtallrik från valfritt hak eller korv med mos från haralds?
Kebabtallrik

Konstgräs eller naturgräs?
Naturgräs

Långskott i krysset på Micke Widell på IP eller tunnla Janne Stenblom på stranden?Långskott i krysset på Micke. Tunnla Janne är inte roligt längre.

Vilket tvättmedel rekommenderar du, Via eller Ariel ?
Svårt! Två grymma märken… Tror jag skulle köra en 60/40 med Ariel som grund.

Middag med Christer Hallbeck på Trastgränden eller med Zlatan Ibrahimovic i LA?
Givetvis Christer! Har tillbringat otroligt många timmar med hans son, Johan, så skulle vara befriande att höja samtalsnivån.

HÄNG MED TILL BLENTARP

På lördag är det avspark kl. 14.00 i den helt avgörande kvalmatchen mot Blentarp.

Dagen till ära finns det möjlighet att åka med spelarbussen och uppleva dramatiken på plats. Bussen avgår 11.15 från IP och det finns 30 platser till förfogande. Först till kvarn gäller!

Anmälan görs omgående till Danne Dragisic via sms till nr 0721808250. Glöm inte att ange namn.

Det kostar 100:- att åka med och betalning görs via Swish till Danne eller kontant i bussen. Häng nu med och stötta de våra i BK Landora!

Grattis Kung Sune, 70!

Mannen, som tillsammans med Christer Hallbeck symboliserar BK Landora mer än någon annan, har ofattbart nog uppnått den anmärkningsvärda åldern av 70 år.

Vi som hela tiden verkat i skuggan av denna väldige man sänder hjärtliga gratulationshälsningar till den spanska solkusten, där kungen firar sin stora dag i exil.

Ett stort grattis från Familjeklubben och en förhoppning om ett välförtjänt firande.

landora_2
Kungen inviger här, tillsammans med ordförande Stenblom, klubbstugan.

Styrelse, ledare, spelare och vänner i BK Landora

Veckans Landoraprofil #29

Sätt ner kaffekoppen, lägg undan söndagskorsordet och klicka bort Bingolotto på fyran. Landoraprofilen är tillbaka med en riktigt färgstark profil som gjort sig känd som en rejäl kämpe och sannerligen en mångsidig fotbollsspelare. Denna vecka bjuds vi äntligen på svar kring profilens befogenhet att imitera djur. Dessutom utlovas ett stalltips på vilket schampo Thomas Mähler egentligen borde satsa på för att bygga ut hårsvallet. Veckans profil är ingen annan än Goran Djuric.

14882276_10153802647212331_2744007942830006190_o

Namn: Goran Djuric
Ålder: 42
Antal år i föreningen: 25
Relation till föreningen idag? “Följer tyvärr bara vad som händer på facebook och via vänner. Är granne med Olle Olsson och jobbar ju med Sluggo så info får jag. Jag får komma och titta på någon match, (kanske kvalmatchen).”

Vi tar det från början. Hur började allt?
“Det började med P12 där Sluggo var tränare. Det varade tre år tror jag, sen upplöstes laget. Då började jag i Wormo och spelade några år innan det blev dags för ett nytt juniorlag i Landora. Sen gick man över i seniortruppen och där var man ända till för några år sedan. Så sammanlagt blev det 25 år.Egentligen är min moderklubb Öster som jag spelade i när jag var 6-7 år.”

Vet du hur många matcher du gjort i föreningen?  
“Har tyvärr inte koll på antal matcher. Nisse Wallin hade koll på det en gång i tiden. Kommer ihåg att jag efter ett antal år fick en litet märke och att jag i all framtid kan komma in gratis på Landoras matcher.”

Vad tror du är den största anledningen att du spelade så många år i föreningen?
“När jag kom från juniorlaget så var det inte så jättekul faktiskt. Det var tufft på den tiden och det tog lite tid  innan jag kom in det mer och mer. Till slut kändes det som att jag var en i laget. Det blev mycket spel i b-laget i början, men där hade vi ett sjukt bra lag med många härliga karaktärer. Sen har Christer Hallbeck alltid varit en trevlig och glad person som spred positiv energi omkring sig.”

Har du någon särskild match på näthinnan där du varit lite extra bra, där allt stämde? 
“Svårt! Har några stycken att välja på. Den ena var mot Lund borta. Arne gjorde många snabba byte för att hålla tempot uppe. Jag spelade på innermittfältet tillsammans med bl a Pär Sandö. Det blev “bara” 2-2 och Lund vann serien efter den poängen. Men matchen hade väldigt högt tempo och var väldigt välspelad av båda lagen. Tyckte dock vi var lite närmare segern med bl. a två ribbträffar.

Den andra måste vara när jag spelade min första match från start i division tre tillsammans med Rolle Frank på innermittfältet, ute på B-plan. Kommer inte ihåg vem vi mötte men det var Markus Ekheim som var tränaren. Sen gjorde jag några bra matcher med Andreas Kovacs som tränare. Minns bland annat en hemmamatch mot Påarp (tror jag) där de hade en väldigt duktig spelare som jag fick punktmarkera (tror han hette Jimmy. Man kan säga att jag hade en bra dag och han hade en dålig dag.”

Med dina 25 år i föreningen har du onekligen hunnit avverka en hel del profiler som lagkamrater. Finns där någon som sticker ut som lite extra bra?
“Också en väldigt svår fråga. Jag har haft turen att spela med väldigt många duktiga spelare genom åren. Jag får ta några stycken. Rolle Frank var en fantastisk spelare som gjorde det mesta rätt. Väldigt, väldigt få misstag per match. Sen måste jag ta med Goce som också var väldigt duktig och kunde underhålla hela backlinjen på egen hand.”

22461_250314307330_7393225_n
Goran, i blått, tillsammans med en gedigen blandning profiler, har spelat 25 år i föreningen.

“Förrförra veckans profil Tomas Larsson var också väldigt bra och teknisk, dock måste jag sätta ett litet minus på hans skott som höll P12-nivå, haha. Vet inte om det berodde på att han aldrig knöt skorna. Men jag måste även ta med Jones Majoub! Minns en match där han inte tränat på ett bra tag men kommer in och dominerar totalt i backlinjen. Till och med motståndarna (BK Fram) applåderade honom i en match för två år sedan. Sen, några som man kanske glömmer är målvakterna. Vi hade en jätteduktig målvakt som Kovacs drog hit. Jakob hette han men tyvärr var han inte kvar så länge, minns tyvärr inte hans efternamn.

Sen var ju Micke Widell sjukt bra. Innan han drog till Bois tror jag han var i Schmeichels klass (den äldre).”

Med alla dina matcher i bagaget måste det finnas något lag eller idrottsplats som du helt enkelt avskydde att möta/åka till?
“Häljarp. Det började med att vi förlorade med 3-0 hemma för många år sedan. Jag brukar inte klaga på domaren, men han var inte bra minst sagt. Vi fick en frilägesutvisning (feldömd) och straff mot oss. Fredrik Hansson ställde sig i målet. Han räddade så klart, men straffen skulle gå om. Sen fortsatte domaren att dominera resten av matchen. Efter den matchen har jag aldrig varit med och vunnit över Häljarp.”

Sist men inte minst måste vi ta tempen på två frekvent återkommande stories, vad är grejen med att alla lånade schampo av dig? Hur länge pågick det här?
“Det pågick så länge jag kan minnas, hehe. Det var flera som lånade men det måste vara Tomas (Larsson) som lånade mest. Vi var ju alltid sist, haha.”

Vad rekommenderar du för Thomas Mähler, som inte direkt kan stoltsera med ditt imponerande hårsvall?
“Tomas Mähler – till dig rekommenderar jag Apotekets hårschampo. Det är nice, hehe.”

Det sägs att du var en jäkel på att imitera djur och rykten säger även att fåglar är av intresse? Stämmer detta? Får vi höra en fågelsång ifall A-laget kvalar upp till femman?
“Det stämmer, haha! Detta lärde mig en gammal kompis och klubbkamrat, Patrik Ek eller “sållet” som Sluggo kallade honom. Hönan var en absolut favorit. Kossan var också okej.”

Vi avslutar som vanligt med fem snabba innan vi tackar Goran för söndagsintervjun. 
Köttbullar med mos på Haralds eller Kebabtallrik från valfritt hak ?
Kebabtallrik på Rhodos. Men hade det varit Bamse med mos på Haralds hade den varit nr 1.

Copa Mundial eller Puma King? 
Puma King!

Konstgräs eller naturgräs?
Naturgräs.

Aldrig mer i livet behöva låna ut ditt schampo till Tomas Larsson eller aldrig mer få imitera en fågel? 
Saknar mina gamla vänner så definitivt aldrig mer imitera en fågel.

Middag hos Christer Hallbeck på Trastgränden eller middag med Zlatan i L.A?
Sorry Christer, har hört många av din historier (kanske alla) och det hade varit kul att höra Zlatans också.Så en lunch på Haralds med Christer, men middag med Zlatan i L.A, haha!